.... sometimes they come back!

Vissa dagar är helt klart värt att minnas, skrivas ner och förgyllas helt och hållet.
Lördagen var en sådan dag som inte kunde bli så mycket mer perfekt.
Det på mer än ett sätt, men att bara bada, sola, fika, äta, ta de lugnt och avsluta med ett riktig storstädning av gamla rostade minnen som hemsöker i bra sällskap är något jag verkligen kan rekomendera flera till.
Att ta en dag till att bara vara sigsjälv med all tid ivärlden, med allt som kretsar därute att få stanna långt bortom som i en annan galax är som en hel nyrenovering av ens egna själ.
Sommarens lov avslutades med den klart bästa dagen att anmärka denna sommar på. Jag hoppas att höstens mörker kommer med samma perfekta start, året börjar inte vid årsskiftet, det börjar vid sommarens slut och bättre start kunde jag inte få.

Även om hela sommaren har vart heltklart mycket upplevelser, givande nya lärdomar och minnen förlivet så är det en sommar jag lägger extra märke till.
Mycket nytt, några nya vänner och jag har växt mycket som person, lärt mig såmycket mer och framförallt så har den vart alldeles... alldeles... underbar!

Det är mycket man ska lära sig i livet, dåliga ovanor ska brytas, nya vanor ska införas, människor kommer och ibland kommer dom tillbaka.
Man ska bara våga öppna dörren igen, oftast förblir den stängd, har dom en gång passerat ut så är det deras val att ha låst och slängt nyckeln.
Men så finns det dom där fåtalet gånger man faktist letar upp nyckeln igen och tillåter att dörren åter igen öppnas. Den gången man är villiga att ta den sparken, risken och gräva ner sin egna stolthet.

Varför sitter man här när man verkligen borde ligga i sängen.
Imorgon är det tidigt upp och sätta igång, men jag gillar tidiga mornar så jag klagar inte. Lugnet, friskheten och de där äkta som mans er hos andra som de annars lyckas totalt gömma bakom en lermask är nu som totalt omöjligt att gömma. Vad är inte bättre än att se dem för vad de är.

Det var tid för en ny promed till Lunden ikväll, dock hade jag inte orken så fick "avboka" till annan dag. Får se om de blir redan imorgon, beror på om jag hunnit klart med mitt julstäd eller ej, jag har plockat bort hälften av mina småprylar och flyttat om den till lite mer passande ställen, nu fattas bara ev julsaker med så är saken biff.
på Lördag ska jag och Doddo ner på stan och inköpa de resterande julklapparna som saknas. Som för att förvarna att ni ska hålla er borta, ingen av oss är väll av den mer normala sorten när det gäller humor när man väl kommer igång, nog rätt bra vi inte vart onykter på samma ställe trior jag, den dagen den sorgen liksom.

Jag har blivit ett totalt äppelfreak, jag käkar äpplen både då och nu. och suget efter det blir snart för stort efter det första så man tar ett till. Samma sak är det med ljus, dem käkar jag visseligen inte men vad är inte mysigare än att tända en massa ljus och sen krypa ner under en filt och läsa en bra bok med gott i andra handen, eller se en ryslig skräckis så man kastar en och två blickar över axeln men ändå njuter av de där adrenalinet som strömmar genom en och mysfaktirn som är på topp.
Jag har blivit mycket på senaste veckan bara, mer friskt i kropp och själ, jag gör faktist god mat, iallfall endel rätter och det är mer vuxenvarning över min lägenhet nu än vad det var förr. Jag känner själv hur jag glöder och man vill bara skrika ut till världen att här är jag och jag är grymt bra. Som en extra egotripp dvs. Egot måste däremot lära sig att bli mindre slarvig vid tangentbordet och stava mer åt gramatikens håll än att skriva som en kråka med dyslexi utan svenskakundskaper, men det tar jag en annan gång. Nu är det sängen imorgon är det fredag!

Jisses vad mycket har hänt på senaste tiden.
Denna sommaren har vart som att ladda batterierna, nej det är en underdrift nu när jag tänker efter. Jag har blivit trimmad, helt nytt batteri, nylackad och waxad.
Det mest kom väll i Jämtland där den största putsningen gjordes. Som en frisk fläkt sveptes jag med i NeverNeverLand och kunde kika på molnen ner på de mer patetiska små varelserna jag just undkommit. Och nej jag var inte hög då jag var med om det, jag menar inte bildligt talat nu alltså.

Giiza var en ängel, det vart endel stopp på vägen men under tiden låg hon och sov så snällt under en hel del suck och stön som man skulle kunna utelämna men det hade inte gjort henne till samma ängel som jag vill få henne till att låta och defenetivt inte de yl och tjut som kom när hon äntligen fick sträcka på benen.
Men hon är ändå en lurvig Ängel. Med öron så stora att hon inte behöver några vingar för att kunna flyga.

Hemma var det mest slappa ner i syrrans skinnsoffa, och jisses den var go, för att inte tala om F´s fotölj som jag faktist starkt funderade på att stjäla men den var lite krux med att få in den i den allt för redan fullastade bilen, och hur jag än tänkte så gick det bara inte.. Attans liksom!

Förutom underbara tider vid forsar och vattenfall med fiskespön som man till och med fick napp på och fiskarna som ligger nu förhoppningsvis endel döda i frysen och ibland även en bok i handen till forsens dån då man inte hade fullt upp med att ta bilder så var det bara nått så enkelt som att ligga på gräsmattan och sola, sitta i soffan framför en film eller bara sitta på bron och drömma sig någonannanstans som fick en att födas pånytt.
Man vart en ny person på nått sätt, inte den som åkte från allt och inte heller den som utvecklades under färden utan en ny, en som sträcker på ryggen och är någon, tar den plats den förtjänar.
Men det jag tog med mig är friheten, utsikten som jag helt glömt bort hur underbar den är, sånt man tog för givet man kunde göra som man nu längre inte kan ens om man försökte.
Men jag ångrar inget. Jag behövde flytta, och just till SKövde är det som gjorde mig till mig, en ny dag gör att jag kna sätta punkt och börja på en ny mening och resorna hem är det som gör att jag kan starta ett helt nytt stycke.


_________________________________________________________________________

..och så kom Torsdagen den 9 Augusti, en datum man nästa dag inte ens kommer minnas att det existerade.

Så som apokalypsens fyra ryttare - Pest, Krig , Hunger och Död kom emot en i full galopp slog regnet ner på bilen och åskans blixtrar och dån överöstade ens inre tankar när man svepte förbi idag i Jönköping.
Själv satt man där som en galen katt med volymen i bilen så högt man fick för föraren och rutorna noga genomkikad så de va stängda och tänkte frenetiskt på hur skönt de var på stranden den dagen i Juni för flera år sen.
Självklart för att sen efter ett kort stopp hinna ikapp regnet när man närmade sig Skövde, men regn är renande, regn är positivt. Det spolar bort allt som tänkas kan och luften blir fri att andas och allt rent och klart igen så som en kristallkrona nyss dammats av.