Många men inte alla har lyxen att få en vän för livet i samma sek de föds. 
Det skiljer 5 år emellan oss men det kan knappast märkas då vi tänker, funkar, reagerar och beter oss läskigt lika. Det är på gott och ont, som yngre så slog vi näst intill ihjäl varann, de mest för hon var världens mest bortskämda snorunge som också utnyttjade det till max, men också för att hon var en bortskämd snorunge rent allmänt. 
Nu är hon bara en snorunge, men det kan man stå ut med. Skämt och sido, det var ett tag vi inte snackade alls, vi bor på helt olika ändar av Sverige och det syndes som de fanns ingen idé till det. Ändå så tog jag upp telefon och ringde en dag, och jag ångrar det inte. 

Efter det så är vi närmare än någonsin, vi vet var vi har varann, ställer upp för varann, och är det något så kan vi alltid lita på att den andre finns där för en. Nu snackar vi mer som vänner än systrar, det är en härlig känsla att ha en vän man vet alltid kommer finnas där, alltid är ens stöd precis så som jag är hennes. 

Jahaja, idag blir man tydligen 29 år

Jag är den som är väldigt mån om mitt inre så som mitt yttre. 
Jag tränar aktivt, äter hälsosamt, jag håller mig alltid ren och fräsch.
Ändå så fick jag läsa hur en vän tyckte att man såg så ovårdad ut för att man hade utväxt. 
Inte alls tänkt på att andra uppfattar mig ovårdad för det, jag har njutit så av att slippa slita sönder de av färgning. Tack för den liksom. 

Annat man märker när jag var smått petig i maten på en bjudning (kan inte äta grädde eller fet mat) så fick man en spydig kommentar som "jaha bantar du eller?" Där satt man och verkligen försökte äta, jag visste att äter jag allt rakt upp och ner så kommer de bli timmar av magkramp, toasittande och huvudvärk av vätskebrist. Sånt folk inte ser på utsidan, då är jag bara en normal person men när jag på insidan kämpar med min Crohns alla bieffekter. 
Det var bara ett exempel, folk påpekar ständigt "jaha du är lakttosintollerand, men då kan du ju äta de här" och ger mig något annat fett i kompensation. Nej jag tål laktos utmärkt, bara inte fet mat. Svårt att hitta resturanger som inte har mat som dröper av slabb, allt är så väldigt baserat på LCHF och fett i maten, tårtor, bakelser, mat, frukost... 
De som inte känner mig dömer mig snabbt som präktig, bortskämd eller bara att jag försöker vara någon aneroxiawannabe.
När allt jag försöker med är att överleva! Jag vill verkligen inte bli inlagd igen, få mat enbart genom dropp, bli akut opererad och riskera stomi.

Min katt Pajazzo, aka Pajaz var en stor del av mitt liv. 
När jag fick honom var jag 17 år och han bara 8 små veckor och litet som en risgryn kändes det, trots att jag bodde i en etta så var jag rädd för att inte hitta honom haha, han var verkligen pytte. 
Hur som helst, jag hittade Pajaz, denna översnälla lilla krabat som var lite av så där dumsnäll kan man säga. Jag hade även råtta på den tiden samt tog hand om lite övergivna/skadade fåglar men inga av dom såg han som något byte. Vilket var skönt då han inte kom hem med presenter när han vart äldre. 

han sov alltid på min kudde, han var min bästa vän i vått och torrt. Inget gjorde honom brydd, åkte vi bil så satt han lugnt och kollade ut genom fönstret, även när vi åkte buss så var de som om han aldrig gjort annat. Jag brukade ta med honom till vänner och där gjorde han sig snabbt hemmastadd.

Lycka är att få vara med dig...

Jag är så oerhört tacksam över mitt liv, över att vara den jag är, att leva, få andas, kunna göra saker som jag vill, jag har en underbar familj som inte alltid är av blodsband, en familj jag skapat själv, jag har en underbar sambo, fantastiska vänner, vad mer kan man  begära?
Varje dag är som en gåva och jag vet inte ens vart jag ska börja, jag vill visa min uppskattning till alla som både vill och inte vill höra. 

Varje sekund är värdefull, varje sekund som går är en sekund du aldrig får tillbaka. Det finns så mycket att åstakomma i min framtid men det är här och nu jag är just nu och morgondagen får jag ta då. Ibland får jag sådana där glädjerus att jag kan bli en riktig puss och klängapa, mindre synd att det oftast bara är djuren nära och dom är inte lika entusiastiska över det hela och tittar på mig som om de funderar skarpt på att skicka mig till närmsta dårsjukhus. 
Men det är deras problem, dom är små jag är stor så de får stå ut helt enkelt. *fnissar lite evil* 

Min bakgrund är inte ett vanligt svenssonliv, mycket vet jag inte om jag vågar berätta för er, livet har bestått av misshandel både fysiskt, och psykiskt, våld, hot, droger, alkohol (jag själv har dock aldrig tagit droger måste jag poängtera), svek av de man litar på mest, mobbning, hemlöshet men också av det ni vet; sjukdomar både min fysiska och nu även min psyskiska. En uppväxt jag inte önskar någon. 
Men allt detta har gjort mig till den fantastiska person jag är idag, en vacker, knasig men genomgo tjej och jag ångrar aldrig något som hänt eller som jag gjort precis just därför. För utan allt det hade jag inte vart den jag är nu.

Många tror att dom känner mig, några tror det enbart genom mina ord och mina bilder, andra tror det genom att ha träffat mig. Men det är få som jag verkligen släpper in och som får se och lära känna mig...
Det betyder att ni inte vet vad jag kan göra..
Några ser mig som den i bakgrunden, den som existerar men bara är, andra ser mig som tryggheten, den som har alla svar och alltid finns där.
Men inget av det är sant...

Jag vet inte alltid vad det är jag gör, förut sökte jag alltid efter något mer, något extra. Det var mycket därför jag alltid flydde, aldrig var på samma ställe särskillt länge.
Men jag försöker alltid bättra mig, alltid lära mig lite mer och kunna lite till än vad jag redan kan just nu. Hela tiden pressa mig själv till mer än det yttersta av vad gränsen är. Och längst den vägen gör jag misstag, enheldel faktist, men det gör vi alla. När jag väl gör mina misstag så lovar jag att be om hjälp, be dom vännerna och nära som vet vem jag egentligen är om hjälp, för precis som misstagen så måste vi ibland be om en hjälpande hand.
Jag klarar det inte ensammen.
Om du, ni tror på mig så kan jag få modet till att uppfylla alla mina drömmar jag har, och med din, er hjälp så kommer jag också nå alla mina mål jag har i mitt liv, och jag lovar att hjälpa er med att nå era mål och drömmar. 

Det finns inget privatliv som inte går att penetrera för ingen hemlighet kan hållas i den civiliserade världen och framför allt inte för någon som exponerar sig själv öppet genom internet där vemsom helst kan komma in utan att behöva knacka på dörren.
Man kan se hela samhället som en enda stor maskeradbal, alla invånare döljer sina riktiga identiteter och avslöjar dem endast genom att gömma sig.
För det mesta här i livet är som stor dans, man minns fragment av det som händer precis som tavlorna på väggen vittnar om, dom ger en en bild av just den stunden när vi stannade upp och och fångades av ögonblicket och man vet att det var mer än en flyktig stund, varje del av det kommer att leva för evigt.

När mitt liv började ta form, när mina drömmar och hopp var som störst och man kollar tillbaka på den tiden nu idag så har jag insett att om att få saker att bli som man vill att de ska bli är ett mått på ett framgångsrikt liv då skulle vissa säga att jag har misslyckats. Det viktiga är inte att vara bitter över livets alla besvikelser  för ånger och bitterhet förgiftar både en själv och alla runt en.
Man ska lära sig att släppa det förflutna, och släppa in det som är just nu, leva för varje sek du andas och inse att man inte alltid får det man önskar, eller så får man mer än vad man nånsin föreställt sig.
Jag fick mer än vad jag nånsin kunnat ana, livet har vart en berg och dalbana och idag kan jag säga att allt har ändå bara härdat, jag har fått många önskningar uppfyllda och jag hoppas på att fler kommer att förgylla mina dagar.
Livet är rätt lustigt egentlige. Det kan göra dig hård, kall och ogenomtränglig men ändå om du kollar riktigt noga så finns det alltid en gnutta hopp, en liten glimt om att mänskligheten ändå kan ta en vändning, det är bara visa som inte orkar vänta längre.
Man kan hitta hopp i precis allt, ett ord från ett barn, i en av dina favoritsångtexter eller i ögonen hos någon du älskar.
När man har som allra mest tur, när man vinner högsta vinsten och allt bara faller på plats, då man har sån tur att den personen som man älskar allra mest bestämmer sig för att älska dig också, då har man fått sin största önskning uppfylld.

Vad är det man letar efter egentligen hos den andre.
Vad är det som gör om man vet att just den är det.
Hur kan man beskriva en känsla för en som aldrig känt.
Hur kan man veta om nått som ingen sagt genom bara se i ögonen.
Livet är totalt underbart vilket påminner mig om att mata fiskarna!

---

Jag har kommit på endel saker jag stör hos mig själv, tex när man sitter i fon så efteråt hittar man en totalt sönderplockad penna,  nerklottrad räkning, söndersmulad kaka eller varför inte de klassiska; en jäkla massa lösa trådar hängandes från tröjan man hittat och dragit i.
Liksom vabövelns, hur svårt kan det vara för mig själv att vrida upp hjärnkapaciteten lite och lägga märke till när jag går lös på saker och ting så man faktisk får behålla allt intakt eller läsbart, men nej då. Nästa gång är det samma sak, finns inget att grabba tag i så går man lös på det som finns. Det saknas en knapp på min jacka med sen man satt och pillrade loss den förrförra helgen och inte har man tagit sig ork att fixa, lite väl lät så har man fler jackor så man väljer bara en annan.
Nu senast så råkade Giiza vara offret, när man lade på så låg en stor hög med avryckt päls från henne, det var visseligen en bra sak då jag inte haft ork pga förkylningen att rycka loss all jäkla sommarpäls som lossnar så jag fick det gjort nu, men tänk om hon inte höll på fälla, skulle jag haft en väldigt surmulen hund då?

Sen har vi det där nagelbitandet när jag blir rädd eller nervös, jag råkar gilla mina naglar och har fullt hå att hålla dem någolunda intakta så de inte bryts av vilket dem lite för lätt gör så varför då denna dumma ovana att gnaga sönder dem när man ser på skräckis, en hemsk människa eller bara nått som får en skita knäck.
Liksom av alla ovanor kunde det väll vart att bita i läppen (som ja visseligen med har en ovana med) eller peta med tån i ögat eller nått men nej då,  jag ger mig på mina stackars naglar som inte har gjort någon nått (riktigt) ont.

När man ändå nämnde det där bitandet i läppen så är det lika bra dra upp det med då. Det har jag gjort i urminnes tider, jag har till och med bildbevis på det när jag är liten och står där allmänt söt och tuggar på läppen helt hysteriskt.
Jag har dock inte riktigt kommit på i vilka situationer jag gör det riktigt än trots att det är den äldsta ovanan. Men det lutar nog mest när jag är obekväm i situationen som läppbitandet kommer fram eftersom jag hatade ta kort som liten och jag står där och tuggar som en galen gnu på nästan varje foto som liten.
Nu när jag tänker efter så kan det nog stämma med, så fort osäkerheten sätter in så börjar jag tugga på läppen om det så är osäkerhet på vad man ska säga, göra eller i en obekväm situation.

Jag skulle kunna dra upp en hel bok om dumma ovanor man har som förstör nått på ett sätt eller ett annat men för att få er att somna helt så skippar jag nog det. .. (tills en annan gång)

---

"Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når."

I brist på annat så gör jag en
presentation av mig själv!



Lavali kallas jag, dock är jag nog mer en flumburk egentligen. Lavali i min värld betyder dunderklump, medans Lavali i de levandes värld betyder "moln eller nejlika" & det kanske är det just därför man är den man är och inte den man borde vara.
Vem vet?

Rosa elefanter i skogen är en vetenskap, är dom färgad eller är det en myt? kanske föddes dom röda.
Det är där ungefär som jag kommer in i bilden; Den flummigaste, mest klmupiga äventyrsgalna lättutråkade humorist med skratt som ett måste i vardagen!
Jag har en passion av skratt, upptåg och humor! Mängder av humor vill jag gärna ha tillbaka.
Skulle jag upplevas & beskrivas är jag en ren blandning av Carrie och Samantha i Sex and the City!
(not: Lassie är dock tårarnas drottning! )

För alltid kommer jag att ÄLSKA mina äkta och mina blodssystrar/bröder hur jäkla klyschigt de än är att säga det.!
& mitt i allt så är jag en tvättäkta är norrlänning från mer exakta positionen Åre kommun, samt blivande innebandyproffs. Jag vill pröva på allt här i världen. Men jag är även en dansfanatiker (foxtrot & bugg), datanörd, blivande innebandyproffs och utelivsfantast..



attityd: utflippad - jag är en härlig människa sa piraten
sexuell läggning: oja - Måste man välja?
civilstatus: sånt är myspys
intressen: musik - fika och umgås
boende: lägenhet - med mina håriga sambosar
politik: orange - måste man sätta färger på allt?
sexliv: obesvarat - hehehehehe
hår: långt - blondt och sådär typiskt skandinaviskt bortsett från mina lockar
dricker: vatten & alk - en äkta colafanatiker
musiksmak: massor - och tokmycket

---

Mitt liv är sådär helt perfekt egentligen. Okej vissa saker här och där kan man väll bättra på i kanterna och saker man vill göra och skaffa men det är saker man tar efterhand sen ändå. Inget livsnödvändigt för att man ska kunna dra på sig ett leende varje dag eller komma med sitt garv rakt ut över en sak som egentligen inte ens var rolig men som man ändå gastar på över just för lyckan ler över en och man allt känns så jäkla soligt. 




 

---

Kärlek för mig är när man känner blodet koka, hur huvudet snurrar och förståndet... ja, dess existens har man helt glömt bort. Man känner sig oövervinnlig mot världen och inget kan krossa en även om dom gör sitt bästa.
Men även då ilskan är stor, när ens förtvivlan så som vrede inte kan komma ut på det sättet som man vill men inte önskar och blir någon man oftast inte förväntar sig sig själv men som ens andra halva på något vis ändå kan veta över en själv och allt blir bra. Just den där känslan av att höra ihop så man ändå kan visa sitt värsta så som bästa jag utan att ändå vara rädd eller bli missförstådd.

Endå på något vänster så fastnar jag när jag försöker kladda ner min defination av vad vissa kallar för rosa moln. På något sätt så är de ändå något som ska upplevas hur klyschigt det än låter och framför allt rätt tråkigt, men sanningen kan inte förskönas.. Man vet just då, i samma ögonblick man ser den människan vad just begreppet för första intrycket är det enda rätta står för, innebörden får en helt ny beskrivning i sin manual men med exakt samma ord och meningar.

Låt mina läppar mötas och mättas av den frestelse dom ber efter, låt dom få släcka sin törst. Det går alltförlänge...
Låt mina ögon speglas av i deras egen spegelbild av vad dom vill ha och låt mina fingrar giret få ta för sig av det dom sträcker sig efter..

---

- Jag har bestämt mig för att jag bara vill ta det ansvar som passar en åttaåring.
- Jag vill gå på McDonald's och tro att det är en trestjärnig restaurant.
- Jag vill tycka att M&M är bättre än pengar, eftersom man kan äta dem.
- Jag vill springa barfota i mjukt gräs, smutsa ner byxorna, ligga under ett stort träd och kolla på när grenarna rör sig i vinden, ha en saftkiosk tillsammans med mina vänner en varm sommardag.
- Jag vill ha regnställ och gummistövlar och få plaska i pölarna.
- Jag vill att mamma gör goda mackor och varm choklad.
- Jag vill tillbaka till den tid då ... livet var enkelt. När jag kände till allt om färger, multiplikationstabellen och barnsånger. Och ingenting bekymrade mig, allt jag visste att jag inte visste, brydde jag mig inte om. Allt jag visste var att vara lycklig för att jag inte kände till de bekymmer jag skulle bekymra mig för.
- Jag vill tro att världen är rättvis och att alla är ärliga och snälla.
- Jag vill tro att allt är möjligt.
- Jag vill ha möjligheten att bli överväldigad av de små sakerna och händelserna igen.
- Jag vill leva enkelt igen.
- Jag vill inte att min dag skall bestå av datatrassel, berg av pappersarbete och dåliga nyheter.
- Jag vill tro på betydelsen av en kram, ett vänligt ord, sann rättvisa, fred, drömmar, och jag vill göra änglar i snön igen. Så här är mina kreditkort, mina bilnycklar, mina räkningar och min pensionsförsäkring. Härmed drar jag mig officiellt tillbaka som vuxen! Vill du diskutera detta får du fånga mig först - Vi ses i sandlådan. Om jag får leka med dina grejer får du leka med mina

Det första man blir blind på är ögonen.
vad som tolkas är väll för varje person själv att få det till de dem tycker det.
Jag vet min tolkning, och det är efter mycket tänkande fortfanande densamma som jag tyckte i samma stund jag hörde den.

Vissa kvällar är roligare än andra.
igår var en sån.
Att jag är helt frälst i hansanalysering och andra roliga saker som horoskop är inget nytt, men att vet nya saker jag inte ens visste var mer än kul. Därför måste jag ju skriva upp dem med.
Självklart var allt ToHell´s förtjänst igen :-)

"Av 18 viktiga planeter har du 10 i eld men bara en i vatten. Du har Chiron rätt nära Venus - det är en schysst kärlekskombination om du hittar rätt partner.
Du har Solen, merkurius, mars och Medium Coeli i väduren.... du är nog väldigt mycket vädur då. (det är tre viktiga planeter, samt MC som jag har glömt vad det står för Hur du uppfattas utåt, tror jag)
En fin trigon mellan Ascendenten i ena hörnet, Solen och MC i andra, och Månen, Neptunus och Jupiter i det tredje..... kan inte tolka den såhär rakt av (jag gör det här för sällan), men jag vet att trigoner är positiva aspekter och den här ser stark ut.
Jag ser inga direkta aspekter till din Immum Coeli... konstigt... det betyder att du inte har några direkta dolda sidor och mörka hemligheter som du inte vill avslöja för vem som helst - å du som är 4% hemlighetsfull enl. Lunar
Jag hade mer Yang än Yin. Yin och yang är ett centralt begrepp i den kinesiska filosofin och genomsyrar mycket tänkande i östern. Yin och yang är två krafter som kompletterar varandra och som återfinns i allting i universum. Yin är den kvinnliga kraften, mörk, passiv, kall. Yang är den manliga kraften, ljus, aktiv, varm."
Din 'part of fortune' ligger i väduren, 10:e huset... Betyder att du gör succe med kraft när det käller karriär och social status...
Lilith i 6:e huset, vilket tyder på problem med att vara behövd i arbetslivet . Att den är i vattumannen betyder dock att du är påhittig nog för att acceptera situationen och ta dig ur den.
Retrograd Norra Nod i 11:e huset, tvillingarna... betyder att du skämtar bort dina långsiktiga mål.
Månen i femte huset, skytten... när det gäller att hitta glädje och nöjen är du öppensinnad, ungdomlig och frihetsälskande och det påverkar dina känslor positivt..."

Det roliga är ju att de mer än väl stämmer. Och kunna se de på hur allt sammafaller gör det hela mer intressant :)

Nu är det dock slut på denna dagen. Och en än gång ska dena cowboy rida ut i solnedgången på sin trogne *harkel* springare Giiza.