Den andre har jag inga ursäkter för mer än att skoltrött är en underdrift, jag är imponerad över mig själv att jag tar mig ur sängen varje morgon när man helst vill dra upp täcket igen. Tanken på att detta är den enkla terminen får en däremot lite peppad, jag gillar utmaningar och de senaste veckorna har vart för slappa och för enkla, jag blir uttråkad på en gång och rastlösheten kan inte ens träningspassen rå sig på.

Jag älskar att sluka kunskapen som ges och vill veta mer, lite till och terminslutet är verkligen dom jag avskyr när allt slappas av.

Idag har mest ändå bestått av att dra igenom minnet för de ena provet, klickat mig fram och grävt så som rotat för att minnas vad läraren sa. Jag tror ändå de kommer gå på på den sidan, det är de andra provet som kan bli mer knepigt, han nöjjer sig inte med förklaringar som man brukar annars gå efter, det är det som är lättast att skriva om ändå hur man själv tänker och inte hur någon annan definierar sakerna. Men de kommer bli en intressant dag.

Är det nu man ska reflektera över året som varit och förutspå framtiden på den grunden... 
Då måste prognosen vara relativt god. De bra dagarna har övervägt mer än något, med nya bekantskaper, nya syner på livet, man har sett sidor av personer man inte innan sett och så att få ett vitt avslut med bitande kyla och en strålande sol mot den gnistrande snön. Men ändå som de säger så kan de inte gå mer än åt helvete och ibland känns det som om det var helvetet man var nere och sniffade på några gånger 2009, när man svävat mellan misstro och hopplöshet, förtvivlan och ånger, ändå har man mer än ofta kunnat le i slutet av dagen.

Året som varit har verkligen vart en berg och dalbana med allt som hör till, en förtjusning men också en hel del ögonblick då man verkligen tvivlat på vad det är som händer och sett mörkret i tunneln. Jag har fått ännu en ny syn på livet när man blickar bakåt, det får man nog nästan varje år med takt att man växer med sig själv, lär sig något nytt och får se saker med nya ögon. Det mesta beror nog på hur man väljer att tolka det och hur man ska ta åt sig allt som varit.

Men jag försöker alltid att se det från den ljusa sidan, ta lärdom av inte bara det man själv vart med om utan även hur dom runtomkring hanterat ens situation. Det finns nog alltid en ljusglimt i allt som händer för just då lärdom är guldnyckeln till anpassning och förnyelse i ens egna och andras beteende.

Det nya året 2010 känns som ett bra år ändå, något jag ser riktigt fram emot, det är små delmål som ska övervinnas och hinder som ska krossas och det är ändå bla sånt jag längtar till, inte självaste hindren men det som finns bakom dem, den belöningen man gjort sig förtjänt av. Delmålen som leder till ett slutmål och tillslut att stå där helt komplett med allt man kan önska sig i den dröm man slutligen har.

Jag tror att hela tiden så handlar det om hur man ser saker och i vilken tolkningslåda man lägger dem i. Det kan bara bli bättre och bättre, allt som händer är ens egna krokben längst vägen som gör att man känner att kylan blir mer till tagande eller så är det ens ben som blir starkare och mer säkra på hur att undvika fallet efter varje gång. 2010 är mitt år, vårat år, ett bra år.. Det började bra, det kommer fortsätta bättre och det kommer att avslutas fantastiskt. mer kan man inte begära av en perfektion i sin helhet.