.. aardbei - fraise - strawberry - jordgubbar

Solen skiner, fåglarna är tysta, musiken strömmar ut och hunden sover.
Perfekt ju. Funderar på att ta en till promenad med henne trots jag just gick med na, man måste ju passa på när det inte ösregnar ner. Jag gillar regn, det är riktigt skönt att gå en promenad under en sval skur för att sen komma in och lägga sig under en varm film, tända ljus och en bra film.
Dock så kan min vapendragare till hund inte hålla med, hon avskyr det mer än springande katter och totalvägrar att gå ut om de är mer än nått duggregn.

Dubbelt träningspass vart det idag med. I typ love it att ta ut sig till max och känna hur hela kroppen skakar av utmattning efteråt och pulsen går på högvarv för att sen ta och strecha riktigt hårt och dra ut minsta pinal till maxgränsen. Sälvplågeri i alla ära.
Ta en joggingtur senare ikväll, upp på billingen och slänga på hunden selet. det nya som hon just nu bara förknippar med en hemsk obekvämlighet men jag gillar inte ideén att ha halsband så hon drar så hon stryper sig själv samtidigt som min komdition inte blir bättre av att bli uppdragen för backar. Det tappar liksom hela poängen med joggingen.

Som pricken över veckan med så kör jag stenhårt med Giiza, inga mer vej och vaj med henne och hon verkar fatta vinken. Hur ofta jag än kallar henne det så är hon inte allt för dum för att veta när det gäller att göra som jag säger utan protester.


--------------------------------------------------------------------------------


I never relied on my sanity, that´s why I through it away!

Tittar man upp, öppnar ögonen och ser bakom alla förfalskade leénden. Ser människor för vad dom är, ser deras ljus - ser deras mörker. Spjälor, gips, mirakelmediciner och framförallt tid hjälper inte mot sargade hjärtan, sårade sinnen och söndertrasade själar.

Ibland är det enda som hjälper det som är just nu, just här, för vart man än vänder sig, vad man än försöker fly till, så står man där ändå. För hur man än gör så kan man inte fly från sig själv.

Man kan få det bästa av världen, få allt man någonsin kan önska sig och mer därtill. Kärlek, omsorg, vård. Men ändå, ens hjärta förblir sargat.
Som en taggig rosenbuske står man där, spretig, halvdöd och sorglig. Man sköts om minutlöst av mjuka händer, solens timmar värmer en, ger en näring, vattnet släcker ens törst och gödningsmedel som ger en all den medicin som behövs. Insekter hålls borta, rötterna andas frisk luft. Men ändå står man där, lika spretig och maläten som alltid, spretig och halvdöd som om man vattnats med dödligt gift och götts med koncentrerat etter i helvetes satanistiska blomsteräng, dömd att förevigt lida.


Jag tror på livet före döden.

När det är bråttom, när det verkligen gäller. Då får man inte tveka. Inte en sek, inte ett andetag.
Spotta ut tvivlen, andas ut den, spy ut dem, lyft ut dem ur hjärtat, slit ut dem ur själen, lasta bort dem, gör dig av med dem.
Få bort dem på en mickrosekund innan andetaget är slut.
Vi föddes inte för att tvivla, vi föddes för att hoppas, för att älska, leva, lära, känna glädje och tro på att vårt liv har en mening... och att finna Vägen

Finner du din Väg, så finner jag dig.
När vi finner varandra, så behöver du aldrig söka igen.
För alla frågor du har på ditt hjärta, kommer jag ha svar på i min själ.


I'm so
Hidden and you're never gonna see
I'm cold
Forgiven all because of my beliefs
I'm no
Body that you ever wanna be
Cause I know that the world is afraid of me

What if I wanted to break
Laugh it all off in your face
What would you do?
What if I fell to the floor
Couldn't take all this anymore
What would you do, do, do?

Kill
Break me down
Bury me, bury me
I am finished with you

What if I wanted to fight
Beg for the rest of my life
What would you do?
You say you wanted more
What are you waiting for
I'm not running from you

Kill
Break me down
Bury me, bury me
I am finished with you
Look in my eyes
You're killing me, killing me
All I wanted was you

I tried to be someone else
But nothing seemed to change
I know now, this is who I really am inside
Falling from myself
Falling for a chance
I know now, this is who I really am

Kill
Break me down
Bury me, bury me
I am finished with you, you, you
Look in my eyes
You're killing me, killing me
All I wanted was you
Come, break me down
Break me down
Break me down

What if I wanted to break...?

Chupaflor = kolibri!

Hypnos, hjärntvätt etc. Medier ger det många namn men de är allt för primitiva om man ska gå direkt till manipulation.
Även om det är omedvetet eller medvetet från den som blir det är det ändå i grund och botten densamma utgången. Vissa är skickliga på det och kan styra den andre så som ett barn styr sin radiobil dit denna vill medans för den mindre smidiga är det som att slänga en person i en lergrop och säga klättra upp, jag menar att den inte har mycket till val ändå liksom.

Att sitta och dra i lite trådar medans man under sig ser hur dockorna dansar, splar och lever efter vad man säger i ren form av kontroll behöver inte ta alls för lång tid i sin procedur att få till beroende på hur smidigt det görs.

Under hypnos skulle den som var under ens förtrolning inte göra motstånd ens om denne hade grymt fobi mot ormar och man lade en runt halsen. Så vem sa att allt är av negativt ondo. Manipulation kan man i sitt utnyttjande utnyttja till fördel åt den andre så som sig själv hur väl man nu vill vara mot denne.
Så som ett vertyg elelr en leksak skulle den mest bortkopplade eller inkopplade om så passar säga sånt den innan inte nånsin i livet skulle tro på.
Försök ställa en fråga så som "vem är du?" en enkel konkret fråga och svaret skulle bli nått mer i stil med "vem jag är?" att inte kunna säga själv vem man är utan måste få order om vem man är så som "är du...?" och då få svaret vem den är. Ok inte gå frma på stan men ändå roligt efetr en pratstund och kanske just inte den frågan.
Direkta frågor - raka svar.

man gör den medvetna hjärnan omedveten i sin kontroll så som hypnos få den andre att gå genom stängda dörrar eller göra saker de annars inte tänkt. De kan få andra att se en helt annan person framför sig, en familjemedlem, vän, bekant som står där istället för den som verkligen gör det. beskriva dem i detalj som om de varit där just då.




Jag må sluta läsa så mycket och tänka igenom allt. Men det är ändå rätt fachinerande hur hjärnan funkar.

Kärlek är en orättvis känsla.
Vävd av ett så tunt tyg att det är helt osynligt, men ändå så starkt att inte ens döden förmår att slita sönder det.
Det kan inte slitas ut eller bäras för mycket. Den håller kvar värmen i en städgt kall blåsande värld där de utan den dukar under innan de ens vet varför de hamnade där eller kom dit.

Som som allt annat så finns det motvikter.
Om den är lättare än en Duvas fjäder kan den likså vara tung som en riddares brynja.
Med sin lätta vikt kan den lätt blåsa iväg om man inte håller i den och inte förs då man känner hur tung den egentligen var. Hur mycket den kunde skydda såsom stjälpa en.

Men trots att man vet att den är osynlig och i samma stund man häver den över sig så kommer man själv bli lika osynlig och låta andra få se rakt ingeom en, speciellt den som den komemr ifrån låter en se vad som egentligen är så kastar man sig in i det likt en soldat utan fruktan för vad som finns runt nästa hörn.


Alla är smått galna, bara det dom vet inte om det! Än

Jisses vad mycket har hänt på senaste tiden.
Denna sommaren har vart som att ladda batterierna, nej det är en underdrift nu när jag tänker efter. Jag har blivit trimmad, helt nytt batteri, nylackad och waxad.
Det mest kom väll i Jämtland där den största putsningen gjordes. Som en frisk fläkt sveptes jag med i NeverNeverLand och kunde kika på molnen ner på de mer patetiska små varelserna jag just undkommit. Och nej jag var inte hög då jag var med om det, jag menar inte bildligt talat nu alltså.

Giiza var en ängel, det vart endel stopp på vägen men under tiden låg hon och sov så snällt under en hel del suck och stön som man skulle kunna utelämna men det hade inte gjort henne till samma ängel som jag vill få henne till att låta och defenetivt inte de yl och tjut som kom när hon äntligen fick sträcka på benen.
Men hon är ändå en lurvig Ängel. Med öron så stora att hon inte behöver några vingar för att kunna flyga.

Hemma var det mest slappa ner i syrrans skinnsoffa, och jisses den var go, för att inte tala om F´s fotölj som jag faktist starkt funderade på att stjäla men den var lite krux med att få in den i den allt för redan fullastade bilen, och hur jag än tänkte så gick det bara inte.. Attans liksom!

Förutom underbara tider vid forsar och vattenfall med fiskespön som man till och med fick napp på och fiskarna som ligger nu förhoppningsvis endel döda i frysen och ibland även en bok i handen till forsens dån då man inte hade fullt upp med att ta bilder så var det bara nått så enkelt som att ligga på gräsmattan och sola, sitta i soffan framför en film eller bara sitta på bron och drömma sig någonannanstans som fick en att födas pånytt.
Man vart en ny person på nått sätt, inte den som åkte från allt och inte heller den som utvecklades under färden utan en ny, en som sträcker på ryggen och är någon, tar den plats den förtjänar.
Men det jag tog med mig är friheten, utsikten som jag helt glömt bort hur underbar den är, sånt man tog för givet man kunde göra som man nu längre inte kan ens om man försökte.
Men jag ångrar inget. Jag behövde flytta, och just till SKövde är det som gjorde mig till mig, en ny dag gör att jag kna sätta punkt och börja på en ny mening och resorna hem är det som gör att jag kan starta ett helt nytt stycke.


_________________________________________________________________________

..och så kom Torsdagen den 9 Augusti, en datum man nästa dag inte ens kommer minnas att det existerade.

Så som apokalypsens fyra ryttare - Pest, Krig , Hunger och Död kom emot en i full galopp slog regnet ner på bilen och åskans blixtrar och dån överöstade ens inre tankar när man svepte förbi idag i Jönköping.
Själv satt man där som en galen katt med volymen i bilen så högt man fick för föraren och rutorna noga genomkikad så de va stängda och tänkte frenetiskt på hur skönt de var på stranden den dagen i Juni för flera år sen.
Självklart för att sen efter ett kort stopp hinna ikapp regnet när man närmade sig Skövde, men regn är renande, regn är positivt. Det spolar bort allt som tänkas kan och luften blir fri att andas och allt rent och klart igen så som en kristallkrona nyss dammats av.